Hej Glooooooooooooben!
Igår åkte vi ju som sagt hem från Kapten Filling och tågresan hem gick så jädra smidigt! Inte för att skryta men vi hade ett jävla flyt, först hade vi liksom inte bokat platser på tåget så vi chansade och satte oss i lyxvagnen och hoppades på att ingen hade bokat dom platserna. Hatten av för våra platser var typ som enda platserna i hela vagnen som ingen hade bokat så vi kunde nöjt sitta där hela resan, flyt. När vi väl kom till centralen så hade dom byggt en rulltrappa typ rakt ner till pendeltågen, flyt. Sen kom vi ju till centralen mitt i rusningstrafiken och var helt säkra på att pendeltåget skulle vara proppat med folk så att vi inte skulle få någon plats men ett tåg hade varit försenat innan vi kom så att det kom 3 pendeltåg på rad mot Jakan varav vi timade det precis så att vi hann med tåg nr 2 som var nästan helt tomt eftersom att alla människor hade tagit tåget som hade kommit en minut tidigare, flyt! Ibland är man riktigt allsmäktig måste jag säga.

Iallafall, tack för den här helgen, har haft sketaroligt! :D

FÅGLAR! Dom är motbjudande, läskiga, oförutsägbara och jag har varit rädd för fåglar så länge jag kan minnas. Jag tror dock att det började när jag var på Skansen när jag var typ 3-4 år. Då blev jag introducerad för en påfågel för första gången och den rasen är den värsta av dom alla. Så sjukt stora och vidriga. Dessutom låter dom som att dom är ute efter att mörda med sina långa äckliga halsar och scabbiga meterlånga fjädrar som släpar efter dom. Annars är jag sjukligt rädd för duvor. Dom kan bara flaxa upp helt plötsligt och flyga så nära ens huvud att man tror att dom ska greppa tag i skallen med klorna och ta med mig.
Jag ligger hellre i ett badkar fyllt med ormar och spindlar än är i samma rum som en lös fågel.

Det är en ganska jobbig rädsla faktiskt. Går jag på en gångväg och ser en flock hungriga kråkor som står och pickar efter föda i marken så börjar mitt hjärta bulta jättesnabbt och jag försöker desperat komma på en omväg som jag kan gå för att slippa passera kråkorna på nära håll.
Fast värsta av allt är det ju såklart på Sergels Torg när man typ är påväg till jobbet. Så fort jag kommer ut ur dörrarna på T-centralen så scannar mina ögon genom hela plattan för att se vart duvflocken befinner sig så att jag kan ta en så stor omväg som möjligt. Ibland är fågeljävlarna utspridda och då kommer den där bultande känslan i hjärtat igen. Då måste jag försöka gå helt oberörd men tro mig, jag går helt på spänn och minsta lilla rörelse från en duva ger mig en hjärtattack.

Svanar är också sjukt skräckinjagande med deras väsande ljud och långa halsar. En gång när jag var typ 7 så var jag och min kompis Niclas på en brygga och så helt plötsligt kommer en svan gående på bryggan och går till attack mot honom och flaxar med sina vingar så att han får en smäll i ansiktet. Ofattbart läskigt och oprovocerad!

Nej fåglar är äckliga djur som man inte kan lita på. Inte bara själva fågeln utan fjädrarna är också läskiga. Det där flaxande ljudet av när dom flyger iväg. Jag vågar inte ens ta på en fjäder och får nästintill panik när det har ramlat ur en liten fjäder ur mitt duntäcke.
Borde jag gå i terapi?