Herman Dill

Vid 5 tog jag tåget in till Slussen och mötte upp min pappa för att äta middag på Texas Long Horn så nu känner jag mig som en riktig tjockisbulle. Särskillt om magen.

Måste bara få klaga lite på det otroligt respektlösa djuret; duva. Seriöst, jag är livrädd för fåglar och har varit det hela mitt liv, men det är nåt extra läskigt med duvor för dom ba går runt och tror att dom äger hela världen och helt plötsligt så kan dom flaxa upp i luften och skrämma livet ur en stackars sate som mig. När jag och pappa hade käkat färdigt så promenerade vi genom Gamla stan tillbaka till centralen och när vi gick där på den trång gata så ser jag en duva strosa runt en bit framför oss och helt plötsligt så möts våra blickar (min och duvans alltså) och så flyger duvjävlen rakt mot mig så att jag får kasta mig åt sidan för att inte bli träffad i nyllet av den pestsmittade varelsen. Det var en riktig traumatisk upplevelse för mig måste jag säga.

Nej, nu ska jag vara svennebanan och kolla på "Fångarna på fortet". Man måste ju bara älska dvärgarna som springer runt och håller ordning och det bästa av allt är när dom tittar in i kameran och visar upp hur många nycklar laget har med hjälp av fingrarna och så dyker det upp ett litet pling. Det är pga av dvärgarna som jag  kollar, höhö.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0