Pullover! No, it's a cardigan

Jag har inte skrivit om detta men jag har berättat det för Stina och Elin och jag pallar inte skriva hela händelsen men det är iaf så att en riktigt jävla ful kille stalkar mig och nu har det varit ett uppehåll på drygt 2 veckor men idag på bussen när jag hade slutat jobbet så var det proppat med folk och jag står helt inklämd i mitten av bussen. Helt plötsligt från ingenstans så står den där killen preciiiiis bakom mig skittight, liksom vart kom han ifrån? Sen när jag står och väntar på pendeltåget i Barkarby så ser jag att han kommer gående emot mig men han går och snackar med nån indietjej som jag förmodar att han inte känner så bra och så precis när dom är vid mig så tittar han på mig och säger till henne "här stannar vi, jag går inte ett steg längre" man ba jo snälla gör det!. Dom går in i samma dörr som mig men jag går åt andra hållet i tåget så jag slipper se hans fula tryne hela resan in till centralen. Sen mina damer och herrar står jag och väntar på tuben och ser att han går förbi och ställer sig en liten bit ifrån. Jag tar tåget till Liljeholmen och det gör såklart han oxå men jag slinker in i en annan vagn så att människan omöjligt ska se vart jag går av. När jag väl är inne på Ica i Liljeholmen och ska lägga upp mina varor på bandet så hör jag denna välbekanta röst som ba "Det här är 7:e gången jag ser dig inom loppet av 30 minuter....ehehe vad är oddsen?" JA HÖRRÖDU, VAD FAN ÄR ODDSEN ATT DU SER MIG 7 GÅNGER PÅ 30 MINUTER NÄR DU FÖRFÖLJER MIG!? Det som är mest creapy är ju att han håller räkningen på alla gånger han ser mig.  Sen så börjar han fråga mig om hur min dag har varit och massa skit som att vi va BFF's, asså seriöst jag pallar inte. Det läskiga är ju att han bara dyker upp från ingenstans som ett fucking spöke.

Sjukt stressig dag på jobbet förresten nu ska jag rota fram nåt att förtära.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0